Hur skulle det viktorianska folket se på magi? 

Ja…hur skulle de se på magi egentligen? De var otroligt intresserade av det ockulta. Drack vin och hade seanser. Jag har exempelvis nämnt The hermeic order of the golden dawn tidigare.

Men samtidigt…

Den viktorianska eran var känd för sitt hyckleri. Gudfruktighet och återhållsamhet som drogs till det extrema, så extremt att man knappt såg sig själv i spegeln. Men samtidigt blomstrande bordellerna och prostitutionen. I Edinburghs fall fanns de i Old Town och Robert Stevenson (Dr Jekyll och Mr Hyde) lär tydligen varit en trogen kund.

Så borde de inte tänkt liknande kring magi? Att kvinnornas svaga fysik och mentalitet inte klarade av några större besvärjelser? Och att det samtidigt fanns en motkraft som ansåg motsatsen? Eller att det är en synd och en skymf mot gud? Men att intresset för magi samtidigt skulle vara större än någonsin?

I Bokbindaren hintar jag om hur mitt viktorianska och magiska Storbritannien ser ut. Att det finns en mörk marknad för människokött, där om man kan få tag i en magikers likdelar kan få i sig tillräckligt med trolldom för att utföra något själv. Kanske skulle det vara beroendeframkallande? Ett obeskrivligt rus!

I Guvertnanten kommer fler detaljer kring min värld att sättas. Det svåra är att inte skriva ut dem. Utan att snarare låta reglerna vara en självklarhet för de som lever i Edinburgh och helt enkelt låta invånarna anpassa sina liv därefter.

Bokbindaren 

Fredag den 13e oktober smäller det! Bokbindaren släpps i ljud och e-format. Wohoo! Håller tummarna för att det blir en turdag… 

Bokbindaren 

Min novell Bokbindaren släpps som ljudbok och e-bok av fafner förlag i början av oktober. Kommer på alla de vanliga försäljningskanalerna som adlibris och bokus men även streamingtjänster som Storytel, Nextory och Bookbeat.

Omslag är ritat av serietecknaren Lars Krantz.

Paus 

De senaste dagarna har jag inte skrivit 500 ord per dag. En svacka med andra ord. Så har bestämt mig för att skriva på min andra novell efter Bokbindaren. Kanske behöver jag och romanen en paus? Dessutom är jag så sugen på att börja skriva på den viktorianska skräckromantiska novellen Guvertnanten! 

Redigera novell 

Idag har jag fått första redigeringsvändan från förlaget till Bokbindaren. Etablera point of view till exempel. Jag slarvar med att skriva ut namn utan hänvisar lite väl ofta till personer som ”han” eller ”honom” vilket blir otydligt och förvirrande för läsaren. Att rätta till tempus var en annan sak. Ska det vara pluskvamperfekt eller imperfekt? Annars vanliga omformuleringar och gestalta istället för berätta.

Ska bli så kul att höra den som ljudbok och se omslaget till e-boken! Nu ska jag sätta mig och skriva mina 500ord (minst) för dagen på romanen.

Mörk och laddad stämning

Det är det jag vill åt i romanen. I mina noveller också för den delen. Den gotiska grå vardagen och mörka natten. Man vet precis hur man vill ha det i huvudet, det svåra är att förmedla det på papper till andra. Så de ser det jag vill att de ska se. Känna det jag vill att de ska känna. Språk och gestaltning måste vara rätt, dialogen och kroppsspråket passa tiden men vara anpassat till dagens läsare. Mötas halvvägs utan att offra den gotiska känslan. Utnyttja miljön är en personlig favorit, det vill säga använda mig av platser där jag lättare kan förmedla det jag vill. Picknick med spetsparasoller i Royal Gardens och en tripp till det inglasade palmhuset för en lättare stämning kanske? Eller bli förföljd i Old Towns gränder på natten för en mörkare? En tripp till bordellen eller opiumhålan? 

Research 

Så mycket konstiga saker de hade för sig under den viktorianska tiden. Men mycket roligt man har användning för när man skriver. Deras intresse för det ockulta där The Hermeic order of the Golden Dawn är ett exempel. Eller den något bisarra trenden att låta fotografera döda släktingar där de poserades så de såg levande ut. Ett trevligt minne där mormor satt och drack en kopp te i finkläderna. Död. Vilket dessutom var vanligare än vad ni kanske tror.

Ja som sagt så finns det gott om inspiration. Måste bara se till att skriva klart romanen också. Runt 25 000 ord avklarade hittills, så bara 65 000 ord kvar…

Viktorianska eran

Viktorianska eran är så rolig att skriva om! Inte alltid lätt då det innebär en hel del research, speciellt eftersom mina historier utspelar sig i Skottland. Men det är det värt då man inte får samma stämning i Sverige, inte den jag är ute efter i alla fall. Den råa och mörka stämningen där saltvindarna piskar ansiktet. Old Town i Edinburgh som slingrar sig uppför en slocknad vulkan. Nästan som ett urtidsdjur. Där människor levde i slum under gatorna, i de så kallade Valven. Där Burke och Hare förvarade döda kroppar som såldes till läkarstudenterna vid Universitetet.

Skriver man alternativ historia som jag så är Edinburghs mörka bakgrund en guldgruva. Att inte fler utnyttjat detta?

I höst släpps min första novell via Fafner förlag. Den viktorianska fantastisknovellen Bokbindaren.